Jag är 34 år, är mamma till två helt underbara killar på 9 & 14 år.  Är frånskild, men numera sambo. Jag har som ni kunnat läsa om på startsidan, en diagnos som heter Bipolär II (tidigare kallas Manodepressivitet) med ångestsyndrom, social fobi och är dessutom sedan flera år tillbaka, beroende av benzodiazepiner, vilket är en grupp narkotikaklassade mediciner som är extremt beroendeframkallande. Detta har jag blivit på grund av en okunnig läkare som bara skrev ut mer och mer till mig utan att jag hade en aning om att de var så farliga, hade jag vetat det, hade jag INTE suttit med det här beroendet idag. Eftersom jag inte tar mig ut så ofta så ser mina dagar ganska tomma ut numera, annars gillar jag att bara sitta och fika eller ta en öl i solen och titta på folk, tillsammans med vänner. Min dator är en av mina största sysslor just nu, där skriver jag, letar information, kollar web-TV, lyssnar på musik, spelar spel och bor mer eller mindre på Facebook

Sport: AIK

Musik: I stort sett ALLT, jag kan inte leva utan musik

Böcker: Läser mer än gärna biografier och memoarer, böcker baserade på sanna händelser.

Mat: Är totalt urusel på att laga mat, jag kan bara inte, men jag gillar det mesta. Husmanskost är bäst

Utbildning/arbete: Jag har tyvärr endast 9-årig grundskoleutbildning, har börjat läsa in gymnasiet på Komvux några gånger, men barn och sjukdomar och pengar har gjort att jag fått avbryta. Har arbetat på ett och samma företag sedan jag var 17 år med administration och en del marknadsföring, webansvarig m.m. F.n. sjukskriven sen ca 1 år tillbaka.

Familj: Stor och kärleksfull. Mina barn, min sambo, min ex-man/barnens pappa, mamma och pappa, storebror, svägerska 1 (brors fru), svärmor, svägerska 2 (min sambos syster), massa underbara kusiner, kusinbarn och sysslingar.

Bor: i Tyresö, en skärgårdskommun sydöst om Stockholm.

Vänner: Jag har tyvärr på grund av missbruk och skilsmässa och annat kanske, förlorat många vänner på vägen men det finns några som finns här för mig i vått och torrt; Malin, min älskade, kära barndomsvän som ställer upp i precis ALLA lägen, när jag är nedåt, hon tar ut mig på saker, köper små presenter för att muntra upp och hör ofta av sig. Jag värderar henne oerhört högt! Anna; en kompis sedan skoltiden som också är en sådan jag vet att jag kan ringa när som helst och då finns hon där. Jossan; sambo med en gammal killkompis till mig; en som är oerhört omtänksam och förstående och piggar upp mig med sin underbara musik och spralliga sätt. Jag har massa fler som jag räkna upp här -utan inbördes ordning- som är sådana för mig som kommer med peppande ord, tar sig tid att fråga hur man mår, lyssnar och är underbara på sitt sätt: Angelica (granne), Tessan (f.d. granne och gudmor till min yngste son), Anna (svägerska1), Magdalena (svägerska2), Åsa (mamma till min sons kompis), Maria (barndomvän), Tomas (barndomsvän), Pia (en nyfunnen gammal skolkompis), Susanne (f.d. sambo med min ex-mans kompis), Robert/Gurra (ex-makens kompis). Ni betyder ALLA väldigt mycket för mig skall ni veta, på olika sätt.

Motto: ”Lev idag -imorgon kan det vara försent”

Tack för att ni läser mig blogg och jag är alltid jätteglad för kommentarer i mina inlägg, det behöver ju inte vara långa inlägg, men det är alltid kul att höra om folk tycker om det man skriver eller inte, har åsikter, tankar och så vidare.

Ta hand om varandra och lev i nuet!