Läser en massa i din blogg o tro mej jag förstår!! Jag levde med mitt missbruk i mer än 30år. Nu är jag fri men gud vilket jobb det har varit.
När jag läser det du skriver o beskriver kan jag faktiskt känna mej avundsjuk. du har så många som älskar dej o försöker hjälpa dej även om det som anhörig kan va väldigt svårt att förstå hur missbruket tar över ens liv.
Min familj är borta dom är döda nästan allihop. Mamma, pappa,styvfar (hjälte) alla är dom döda. Min älskade man tog sitt liv genom hängning, jag o vår son som var 3år hittade honom. för ett år sedan drygt, den 18 januari blev min bror mördad av sin fru, (svarta änkan).
Nu finns jag o mina tre barn o min styvson med familj.
du kan nog förstå att jag tycker du har så otroligt många som vill se dej frisk.
Det är klart att du fixar det om du inte redan gjort det.
Du är väldigt bra på att göra dej hörd, skriver så att alla säkert känner att du ger mycket av dej själv.
Tänk på att missbruket är inte din identitet utan det är denna fantastiska människa som skriver här i sin blogg. Läser du vad du skriver så kanske det kan vara till hjälp för dej oxå. Att du hjälper andra är självklart.
Jag ber om ursäkt om jag verkar rörig men klockan är mitt i natten o jag borde sovit för länge sedan, men jag fastnade i din blogg.
Nu ska jag sova några timmar till min älskade unge ska upp till skolan,phu……
hoppas livet är bättre nu o att du fått den hjälp du behöver, du fixar det för du har så mycket kärlek runt dej. LYCKA TILL!!!!!!!!!!!!