Vaknade sent imorse, men vi satt uppe sent igår och spelade Buzz och hade skitroligt och såg en riktigt bra rysare utan att någon av oss somnade i soffan…det är inte vanligt kan jag säga.

Idag när jag ätit frukost och så, så ringde min pappa och frågade om jag tittade på matchen (AIK-Hammarby) och jag SLÄNGDE mig på radion. Hade tänkt att se den genom datorn egentligen, men jag hade missat hela första halvlek så det kändes onödigt och innan jag fått upp alla kablar till TV:n osv så skulle säkert ytterligare några minuter ha gått, så det fick bli radiosporten. Jag jublade högt när AIK gjorde mål och sprang direkt upp och satte stolt på mig min senaste AIK-tröja. MEN….fan vad tråkigt det är när ens andra hälft inte är intresserad av fotboll det allra minsta och ännu mindre av AIK, så han stod mest och skakade på huvudet som om jag vore någon jäkla Alien eller nåt. Trist att vara ensam superduperglad över något som den andra inte ens fattar.

Sen gick dagen i städningens och tjafsets tecken. Jag tänker inte nämna någon men det är ganska mycket tjafs omkring mig nu då alla bevakar mig, jag känner mig omyndigförklarad eller som nån trotsig tonåring när jag vill ha nånting, som jag förmodligen inte får. Svårt att förklara då jag inte vill blanda in någon alls i min stora närhet, men så jävla tråkigt är det.

Men det största som hände – och det viktigaste- var att AIK vann matchen och åter gick upp i serieledning!!!! Mot guldet!!!