Igår var en jobbig dag på många sätt. Ni vet, börjar den dåligt brukar det oftast hålla i sig på något märkligt sätt?

Jag vaknade, försökte få iväg ett par Playstationspelande grabbar till plugget,åt frukost och pulade lite. Blev nervös inför mötet på Måsen, som är någon form av dagverksamhet för missbrukare som består mycket av att man diskuterar hur man förhåller sig i olika situationer. Ex. att vara nykter alkoholist och så kommer den där dagen då jobbets årliga julfest kommer. Man kanske inte har ett körkort eller bil man kan skylla på att man skall ta. Man kanske vet att man har en jobbig situation framför sig som man tidigare har kunnat hantera med tabletter som i mitt fall. När man inte kan ta till det man tidigare gjort så många gånger, vad skall man göra då? Hur ska man klara av situationen då? Måste man göra det eller kan man stå över och försöka att inte sätta sig i sådana situationer i början medan suget är som värst? Kan man tacka nej till den där födelsedagsfesten? Vad kommer de att säga? Att jag är tråkig? Opålitlig? Ointresserad?
Och så blir man ännu mer stressad över det och pulsen slår i 190 och allt är bara kaos i huvudet.

I alla fall så är det nästa uteslutande sådana med alkoholproblem där men alla beroendesjukdomar (för det ÄR en sjukdom) är i stor sett lika för alla, bara att medicinen är olika.
Och jag lärde mig dessutom att 90% av beroendesjukdomar är genetiska (!!!!!). Detta betyder inte att mina barn förmodligen kommer att bli alkoholister men man bör vara mycket mer försiktig och observant som förälder med missbruk.
Sedan har man även meditation, föreläsningar, rollspel (nej, inte sexuella sådana, haha), samtalsstöd med mera.
Jag var helt slut när jag kom därifrån…mycket spänningar som vanligt över allt nytt. Mådde jättedåligt resten av dagen igår och orkade ingenting, ville bara att tiden skulle rinna iväg tills läggdags vilket den gjorde tillslut, tack och lov.

Idag känner jag mig i både psykiskt och fysiskt dåligt skick. Shit happends to all of us…