Var tacksam för det du har


Dags att börja blogga lite igen tror jag. Jag är ingen bra bloggare eftersom jag inte har någon kontinuitet. Den senaste tiden har mest gått i jobbet och skolans tecken. Läxor, föräldramöten, utflykter, slå in böcker, fylla i lappar hit och dit, nya kläder och skor. Det är mycket som ska ordnas vid terminsstarten. Linus började i 7:an nu och Lucas i 2:an. Vart tog mina bebisar vägen??? Vad hände? Linus är över en decimeter längre än mig och har 42 (!!!!) i skor och Lucas bara några centimeter kvar. Mycket är ”fett dåligt” men också ”fett nice” haha…underbart.

Kan ju inte gå tillbaka sedan förra blogginlägget och berätta allt som hänt, jag har varken sånt minne eller ork heller.
I fredags var det dags att slussa iväg barnen till deras pappa. Jag inser hur lyckligt lottad jag är och förhoppningsvis barnen också, som har sina föräldrar 300 meter ifrån varandra. Vi kan alltid ställa upp för varandra, barnen springer här nästan varje dag fast de är hos Jonas. Jonas och Samuel kommer väldigt bra överens och barnen älskar sin extrapappa. Inte många skilsmässor fungerar så här bra, har jag förstått och hört av andra.
I fredags kväll tog vi det bara lugnt, åt Västerbotten-paj med löjrom, gräddfil och rödlök och låg i soffan och kollade på TV tills vi båda somnade. Inte så konstigt eftersom ”Kändisdjungeln” var något av det sämsta jag sett. Pinsamt. Dåligt. B-kändisar. Innehållslöst.
I går, lördag, var vi bara hemma och städade lite och så på dagen. Lucas kom hit med en kompis och Linus kom också över en sväng. Älskade ungar!!!
På kvällen drog vi in till stan och spelade biljard och drack fantastiskt god öl. Tjeckisk så klart. Vi fick lite mycket i oss och det var många gånger som kön slant :-) . Till slut insåg vi att vi inte längre var i spelbart skick och åkte hem. *Piiiip och censur*

Jag har världens underbaraste barn; smarta, artiga, roliga, fina och duktiga.  Och dessutom har jag världens underbaraste sambo. Sååå snygg och intelligent, rolig och omtänksam. Och som grädde på moset har jag en fantastisk ursprungsfamilj; mamma, pappa och brorsan. Även svägerska, kusiner och sysslingar. De ställer upp i alla lägen, i vått och torrt.
Det blev mycket fantastiskt nu, men ibland måste man liksom sätta sig ner och fundera på hur bra man har det egentligen. Fokusera på det man har och inte på det man INTE har. Tala om för någon som betyder mycket för er, att den personen verkligen gör det. Det är lätt att man inte gör det, tills det är försent. Så ring någon idag som betyder mycket för er! Puss & kram!!

Dagens länk:

YouTube Preview Image
Jonas är han med det långa mörka håret. Hade nästan glömt av att den fanns, barnen påminde mig häromdagen. De tycker den är så sorglig, eftersom pappa blir skjuten.

Inga kommentarer

Inga kommentarer ännu.

Comments RSS TrackBack Identifier URI

Lämna en kommentar


Livet, döden och allt underbart däremellan is proudly powered by WordPress and themed by Mukka-mu

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu